Bitcoins vitbok publicerades den 31 oktober 2008 på en e-postlista om kryptografi. Programvaran lanserades senare den 9 januari 2009. 

Ethereums vitbok publicerades i slutet av 2013 och programvaran lanserades i juli 2015.

 

År 2022 genomförde nätverket en omfattande uppdatering av sin programvara, vilket innebar en övergång till en ny Proof of Stake-blockkedja. Den här uppgraderingen lägger grunden för nya förbättringar av skalbarhet och teknik i framtiden.

Bitcoin skapades av en pseudonym individ eller grupp under namnet Satoshi Nakamoto. Än i dag är Bitcoins skapare okänd. 

Ethereum skapades av den 19-årige Vitalik Buterin (med många andra som bidrog till koden).

 

Buterin var tidigare en av grundarna av publikationen Bitcoin Magazine och blev 2014 Thiel Fellow. 

BTC (Obs! Du kan se BTC som XBT på andra plattformar)

ETH (Obs! ETC är en tidigare version av Ethereums programvara som nu hanteras separat). 

Bitcoin är en programvara med öppen källkod som gör det möjligt för dess globala användarbas att hantera en digital penningmängd utan kontroll från någon regering eller centralbank.

 

Den skapades som svar på den globala ekonomiska krisen 2008 för att motverka inflation. Det första utvunna blocket innehöll faktiskt meddelandet: ”The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks”, ett meddelande som många anser visar projektets revolutionära avsikt.

 

Bitcoin-programvaran gör det möjligt för de datorer som kör den att hantera en huvudbok (blockkedjan) som registrerar alla transaktioner som görs med dess valuta (BTC) genom att upprätthålla en mängd olika regler.

 

Bitcoin-blockkedjan är ett fullständigt register över nätverkets transaktionshistorik, som valideras av noder eller personer som kör programvaran. Det säkerställer att varje BTC inte kan kopieras eller ändras och att bitcoin inte kan skapas eller användas på ett sätt som strider mot reglerna.

 

Bitcoin är sällsynta, delbara och överförbara, vilket gör dem till ett värdefullt alternativ till traditionella pengar.
 

Ethereum skapades med avsikten att bli en global plattform med öppen källkod för anpassade tillgångar och nya typer av ekonomiska tillämpningar. 

 

Ethereum använder blockkedjeteknik för att decentralisera produkter och tjänster inom ett stort antal användningsområden bortom pengar.

 

Hittills har Ethereum gått igenom flera tydliga faser som har betonat olika delar av dess funktioner.

 

Först strömmade entreprenörer till Ethereum 2017 under den berömda ”ICO-boomen”, där skapare försökte samla in pengar till nya projekt genom att sälja nyskapade tillgångar som byggts ovanpå Ethereum-blockkedjan. Under den här perioden sågs Ethereum som något av en global kapitalfördelare och finansieringsmekanism.

 

En framväxande del av Ethereum, kallad decentraliserad finans (DeFi), har fortsatt att väcka uppmärksamhet sedan lanseringen 2020. Den här rörelsen ledde till skapandet av decentraliserade applikationer (dApps) som är avsedda att automatisera finansiella tjänster som utlåning eller lån utan behov av en traditionell bank eller mellanhand.

Bitcoins vitbok, med titeln »Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System«, publicerades av Satoshi Nakamoto 2008.

 

De första 50 bitcoin minades när programvaran släpptes, vilket gjorde det möjligt för ett decentraliserat nätverk av datorer att driva en digital ekonomi som fortfarande blomstrar i dag. 

 

Satoshi lämnade projektet 2011 och har inte hörts av sedan dess, även om du kan läsa mer om hans (eller hennes) inställning till tekniken i olika e-postmeddelanden och foruminlägg. 

 

Sedan dess har hundratals utvecklare bidragit till att förbättra Bitcoins kod, oavsett om det har handlat om rutinmässiga buggfixar eller större, effektivitetsdrivna förbättringar.

Vitalik Buterin föreställde sig Ethereum som en »världsdator« där vem som helst kunde lansera och köra en applikation. 

 

Den här idén drevs framåt av en ideell organisation, Ethereum Foundation, som sålde 72 miljoner ETH, Ethereums kryptovaluta, i en tokenförsäljning och samlade in 18 miljoner dollar vid den tiden. 

 

Det som tidigt skulle särskilja Ethereum var dock den livliga utvecklargemenskap som snart växte fram kring projektet. 

 

Viktiga bidrag till tekniken gjordes av utvecklare som Gavin Wood, Jeff Wilke, Joseph Lubin och Charles Hoskinson, som alla senare skulle bli framstående röster i blockkedjans ekosystem. 

En central del av Bitcoins utformning är möjligheten för två användare att skicka BTC till varandra från vilken plats som helst i världen, utan behov av en mellanhand. 

 

För att hålla sitt nätverk säkert och decentraliserat, samtidigt som tillgången på nya pengar som släpps ut i ekonomin regleras, använder Bitcoin en process som kallas »mining«.

 

I det här systemet, som kallas Bevis på arbete (PoW), tävlar miners om att lösa kryptografiska pussel för att föreslå block som utgör Bitcoins blockkedja. 

 

När en miner hittar ett block tillkännages det för nätverket. När det har verifierats av varje nod får minern ersättning i nyskapade BTC. 
 

För att skapa dapps skriver utvecklare program som kallas smarta kontrakt och distribuerar den här koden till Ethereums blockkedja. Dessa dapps är i grunden omfattande konstruktioner av smarta kontrakt som kan aktiveras när specifika resultat uppnås.

 

Efter uppdateringen The Merge 2022 använder Ethereum nu konsensusmekanismen Bevis på insats (PoS) för att driva sin blockkedja. 

 

Med den här modellen kan alla användare som äger minst 32 ETH låsa dessa medel i ett kontrakt och tjäna belöningar genom att hjälpa till att lägga till nya datablock i blockkedjan.

 

Observera: Deltagare som vill staka mindre än 32 ETH kan göra det med hjälp av protokoll för likvid staking och tjäna en del av stakingbelöningarna.

En av Bitcoins största värdepropositioner är dess penningpolicy – endast 21 miljoner BTC kommer någonsin att introduceras i nätverkets ekonomi. 

 

När det första blocket minades 2009 släpptes 50 BTC, en blockbelöning som halveras ungefär vart fjärde år. Den här händelsen kallas halveringen, eller halvering. 

 

Genom den här processen har mer än 19,8 miljoner BTC gjorts tillgängliga fram till 2025. Det sista bitcoinet beräknas bli minat 2140.

Ether (ETH) är den huvudsakliga kryptovalutan som driver Ethereum. Sedan nätverkets övergång till Bevis på insats (PoS) utfärdas nya ETH som belöningar till validerare i stället för gruvarbetare. 

 

Bitcoin har dock ett begränsat utbud, medan Ethereum inte sätter någon gräns för mängden ETH som kan präglas. Efter lanseringen av EIP 1559 förstörs nu en fast del av varje ETH-transaktionsavgift permanent, eller ”bränns”. Förbränningstakten varierar beroende på nätverksaktiviteten och kan över tid bidra till att begränsa Ethereums obegränsade tokenutbud.

 

Det är värt att notera att ändringar av penningpolicyn föreslås av utvecklare och röstas igenom av noder och validerare som kör programvaran.