Bitcoins vitbok publicerades den 31 oktober 2008 på en e-postlista för kryptografi. Mjukvaran lanserades sedan den 9 januari 2009. 

Ethereums vitbok publicerades i slutet av 2013 och mjukvaran lanserades i juli 2015.

 

År 2022 genomgick nätverket en genomgripande uppgradering och övergick till Proof of Stake. Uppgraderingen lägger grunden för ökad skalbarhet och framtida tekniska förbättringar.

Bitcoin skapades av en pseudonym person eller grupp under namnet Satoshi Nakamoto. Än i dag är Bitcoins skapare okänd. 

Ethereum skapades av 19-årige Vitalik Buterin (med bidrag från många andra).

 

Buterin var tidigare grundare av publikationen Bitcoin Magazine och Thiel Fellow 2014. 

BTC (Obs! På andra plattformar kan BTC visas som XBT)

ETH (Obs: ETC är en tidigare version av Ethereum-mjukvaran som nu förvaltas separat). 

Bitcoin är en öppen mjukvara som gör det möjligt för sin globala användarbas att hantera en digital penningmängd utanför varje regerings eller centralbanks kontroll.

 

Det skapades som ett svar på den globala ekonomiska krisen 2008, som ett verktyg mot inflation. Det första utvinnade blocket innehöll faktiskt meddelandet: "The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks" – ett meddelande som många anser speglar projektets revolutionära avsikt.

 

Bitcoin-mjukvaran låter de anslutna datorerna föra en huvudbok (blockkedjan) som registrerar alla transaktioner med valutan (BTC) genom att upprätthålla en rad regler.

 

Bitcoins blockkedja är ett fullständigt register över nätverkets transaktionshistorik, validerad av noder – alltså de personer som kör mjukvaran. Det säkerställer att varje BTC inte kan kopieras eller ändras, och att bitcoin inte kan skapas eller användas på ett sätt som bryter mot reglerna.

 

Bitcoin är knapp, delbar och överförbar – egenskaper som gör den till ett värdefullt alternativt betalningsmedel.
 

Ethereum skapades med ambitionen att bli en global, öppen plattform för anpassade tillgångar och nya typer av ekonomiska applikationer. 

 

Ethereum använder blockkedjeteknologi för att decentralisera produkter och tjänster inom en rad användningsområden bortom det rent finansiella.

 

Hittills har Ethereum genomgått ett flertal tydliga faser som har lyft fram olika delar av plattformens kapacitet.

 

Till en början strömmade entreprenörer till Ethereum under 2017, under den berömda "ICO-boomen", där skapare försökte finansiera nya projekt genom att sälja nyutfärdade tillgångar byggda ovanpå Ethereum-blockkedjan. Under den perioden betraktades Ethereum som en slags global kapitalfördelare och finansieringsmekanism.

 

Ett framväxande segment inom Ethereum, kallat decentraliserad finans (DeFi), har fortsatt att väcka uppmärksamhet sedan debuten 2020. Rörelsen ledde till skapandet av decentraliserade applikationer (dApps) avsedda att automatisera finansiella tjänster som utlåning och upplåning utan behov av traditionella banker eller mellanhänder.

Bitcoins vitbok, med titeln "Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System", publicerades av Satoshi Nakamoto 2008.

 

De första 50 bitcoin bröts när mjukvaran lanserades, vilket lade grunden för ett decentraliserat datornätverk som driver en digital ekonomi som fortsätter att blomstra än i dag. 

 

Satoshi lämnade som bekant projektet 2011 och har inte hörts av sedan dess, men du kan läsa mer om hans (eller hennes) syn på tekniken i olika e-postmeddelanden och foruminlägg. 

 

Sedan dess har hundratals utvecklare bidragit till att förbättra Bitcoins kod – allt från rutinmässiga buggfixar till betydande effektivitetsförbättringar.

Vitalik Buterin såg Ethereum som en "världsdator" där vem som helst kunde lansera och köra en applikation. 

 

Idén drevs framåt av den ideella organisationen Ethereum Foundation, som sålde 72 miljoner ETH – Ethereums kryptovaluta – i en crowdsale och samlade in 18 miljoner dollar. 

 

Det som tidigt kom att skilja Ethereum från mängden var dock den livfulla utvecklargemenskap som snabbt växte fram kring projektet. 

 

Betydande bidrag till tekniken gjordes av utvecklare som Gavin Wood, Jeff Wilke, Joseph Lubin och Charles Hoskinson – alla sedermera framstående röster i blockkedjeekosystemet. 

Kärnan i Bitcoins design är möjligheten för två kunder att skicka BTC till varandra från var som helst i världen, utan behov av en mellanhand. 

 

För att hålla nätverket säkert och decentraliserat, och samtidigt reglera utbudet av nya pengar i ekonomin, använder Bitcoin en process kallad mining.

 

I det här systemet, kallat Bevis på arbete (PoW), tävlar miners om att lösa kryptografiska pussel för att föreslå block som utgör Bitcoins blockkedja. 

 

När en miner hittar ett block annonseras det till nätverket, och när varje nod har verifierat det får minern ersättning i nyutfärdade BTC. 
 

För att skapa dapps skriver utvecklare program – kallade smart kontrakt – och driftsätter koden på Ethereums blockkedja. Dessa dapps är i grunden stora konstruktioner av smart kontrakt som aktiveras om och när specifika utfall uppfylls.

 

Efter The Merge-uppgraderingen 2022 använder Ethereum nu Proof of Stake (PoS) som konsensusmekanismen för att driva sin blockkedja. 

 

I den här modellen kan varje kund som äger minst 32 ETH låsa dessa medel i ett kontrakt och tjäna belöningar för att hjälpa till att lägga till nya datablock i blockkedjan.

 

Notera: De som vill staka mindre än 32 ETH kan göra det via likvid staking-protokoll och tjäna en andel av stakingbelöningarna.

En av Bitcoins starkaste fördelar är dess penningpolicy – totalt utfärdas bara 21 miljoner BTC i nätverkets ekonomi. 

 

När det första blocket minades 2009 gavs 50 BTC ut – en blockbelöning som halveras ungefär vart fjärde år. Den här händelsen kallas halvering. 

 

Genom den här processen har mer än 19,8 miljoner BTC gjorts tillgängliga fram till 2025. Den sista bitcoinen beräknas utvinnas år 2140.

Ether (ETH) är Ethereums primära kryptovaluta. Sedan nätverket övergick till Proof of Stake utfärdas ny ETH som belöningar till validerare i stället för miners. 

 

Till skillnad från Bitcoin sätter Ethereum ingen gräns för hur mycket ETH som kan utfärdas. Efter lanseringen av EIP 1559 förstörs en fast del av varje ETH-transaktionsavgift permanent – så kallad "bränning". Bränntakten varierar beroende på nätverksaktiviteten och kan med tiden bidra till att hålla Ethereums obegränsade tokenutbud i schack.

 

Ändringar av penningpolicyn föreslås av utvecklare och röstar noder och validerare som kör mjukvaran om.