En kort introduktion till teknisk analys

Teknisk analys (TA) handlar om att utvärdera tidigare finansiella data och trender i ett försök att förutsäga framtida prisrörelser.

Teknisk analys utgår från att marknadstrender – inklusive prisnivåer och rörelser, liksom handelsvolym och momentum – tenderar att upprepas över tid. Därmed kan olika marknadshändelser skapa handelssignaler som indikerar olika köp- och säljmöjligheter.

Vid teknisk analys används candlestick-diagram, finansiella indikatorer och andra tekniska handelsverktyg för att identifiera handelssignaler och de olika mönster och trender som kan tyda på framtida prisförändringar.

Teknisk analys används mycket av professionella traders och investerare, men den har sina begränsningar. Kritiker hävdar att sådan analys förlitar sig för mycket på historiska data och kanske inte tar hänsyn till fundamentala faktorer som kan påverka marknadsrörelser. Några sådana faktorer är makroekonomiska trender, geopolitiska händelser, regleringar och branschtrender.

När man utvecklar en handelsstrategi utifrån teknisk analys är det därför viktigt att komma ihåg berömda finansiella frasen ”tidigare resultat garanterar inte framtida resultat”.

Vissa element i teknisk analys kan spåras tillbaka hundratals år, men Charles Dow anses allmänt ha varit en pionjär inom teknisk analys i början av 1900-talet. Som grundare av Dow Jones & Company skapade han Dow Jones Industrial Average 1896, vilket var det första indexet av sitt slag för att följa utvecklingen på den amerikanska aktiemarknaden. När marknaderna mognade och mer sofistikerade analysmetoder utvecklades, uppstod teknisk analys som eget område.

Många år senare blev de olika verktygen och teknikerna som används för att analysera marknader mer tillgängliga för en bredare grupp av traders och investerare tack vare datorer.

Teknisk analys används av traders inom allt från traditionella marknader som råvaror och obligationer till framväxande branscher som kryptovaluta för att identifiera handelsmöjligheter och få underlag till handelsbeslut.

Stöd- och motståndsnivåer är två viktiga begrepp inom teknisk analys:

• Stöd är en nivå som priserna inte sjunker under. Stödnivåer fungerar som ett ”golv” för priset eller den lägsta prisnivå som konsekvent nås under en viss handelsperiod eller marknadscykel. Priset når en stödnivå flera gånger, men det är ändå en punkt där köparna är fler än säljarna.
• Motstånd är en nivå som priserna inte går över. Motståndsnivåer fungerar som ett ”tak” för priset eller den högsta prisnivå som konsekvent nås under en viss handelsperiod eller marknadscykel. Priset når en motståndsnivå flera gånger, men det är ändå en punkt där säljarna är fler än köparna.

Ju fler gånger ett tillgångspris ”testar” en stöd- eller motståndsnivå, desto starkare anses nivån vara vid den tekniska analysen. Med andra ord – ju fler gånger ett pris når nivån men inte korsar den, desto mer sannolikt är det att nivån kommer att hålla som ett kortfristigt minimum eller maximum för priset.

När du tittar på ett candlestick-diagram kan du se att priset på en tillgång ”studsar” mellan stöd- och motståndsnivåer. Många traders försöker utnyttja prisförändringar mellan stöd- och motståndsnivåer genom strategier som intervallhandel. Intervallhandel handlar främst om att köpa tillgången när priset sjunker nedåt mot stödet och sälja tillgången när det stiger uppåt mot motståndet.

När en viss nivå väl bryts kan den fungera som den motsatta nivån i det nya handelsintervallet. Exempel: Om priset på en tillgång ökar, kan det pris som tidigare var den övre motståndsnivån fungera som den nya lägre stödnivån i det nya handelsintervallet.

Även om stöd- och motståndsnivåer är vanliga indikatorer finns det inga garantier för att någon av nivåerna håller. Som med all information som erhållits från teknisk analys är det klokt att kontrollera resultaten mot andra datakällor och hantera risker därefter.

Som Mark Twain så berömt uttryckte det: ”historien upprepar sig inte, men den rimmar ofta”. Med detta i åtanke använder handlare ofta teknisk analys för att observera det förflutna i ett försök att förutsäga framtiden. 

Huvudsakliga användningsområden för teknisk analys:

• Identifiera aktuella trender och marknadssentiment: Teknisk analys kan hjälpa traders att identifiera trender och marknadssentiment som grund till sina handelsbeslut. Analys av prisdiagram och tekniska indikatorer kan ge insikter om marknadens riktning, som sedan används som grund till affärer.
• Objektiva data: Teknisk analys bygger på objektiva data, såsom pris- och volymdata, vilket kan vara mer tillförlitligt än subjektiva åsikter eller känslor när man fattar handelsbeslut. Det hjälper traders att undvika att fatta känslomässiga eller impulsiva beslut.
• Utveckla en systematisk metod: Teknisk analys ger ett systematiskt sätt att analysera en marknad. Genom att följa en uppsättning regler och kriterier kan traders utveckla en konsekvent investeringsstrategi som kan upprepas.
• Underlag till kortfristig handel: Eftersom teknisk analys kan hjälpa traders att identifiera kortsiktiga trender och marknadsrörelser används det ofta till kortsiktig handel. Det kan vara användbart för traders som vill göra snabba vinster på kortfristiga prisrörelser.
• Underlag till andra typer av analys: Teknisk analys kan kombineras med andra typer av analys, såsom fundamental analys, för att få en ännu bättre bild av marknaden. Genom att kombinera olika typer av analys kan traders fatta mer välgrundade och genomtänkta handelsbeslut.

Inom den tekniska analysen används många olika verktyg. Alla tekniska indikatorer erbjuder ett unikt perspektiv på tidigare prisrörelser, samtidigt som de har egna styrkor och svagheter för att förutsäga framtida trender.

Några av de mest använda verktygen inom teknisk analys:

Diagram ger en visuell representation av pris- och handelsvolymdata över tid. Genom diagram blir det möjligt att identifiera trender, handelsmönster och stöd-/motståndsnivåer vid teknisk analys. Tekniska analytiker använder flera olika typer av diagram, inklusive grundläggande stapeldiagram och linjediagram som visar prisnivåer över tid. De flesta tekniska traders använder mer avancerade candlestick-diagram, som hjälper till att visualisera en stor mängd relevant handelsinformation.

Med candlestick-diagram kan traders följa prisförändringar inom en given tidsperiod. Tekniska analytiker letar efter en rad olika diagrammönster i candlestick-diagrammen som kan indikera olika framtida trender. Genom att visualisera olika priser och förändringar i handelsvolym blir det enklare att följa prisrörelser och identifiera potentiella trendvändningar. Candlestick-mönster används ofta för att identifiera köp- och säljindikationer i prisrörelser utifrån form och position på enskilda candlesticks i diagrammet.

Enkla glidande medelvärden används för att jämna ut kortsiktiga fluktuationer i prisdata för att göra det enklare att identifiera långsiktiga trender. Glidande medelvärden beräknas genom att slå samman stängningspriserna för en tillgång över en angiven tidsperiod och sedan dela summan med antalet perioder. Glidande medelvärden kan beräknas med olika tidsramar, från kortfristiga (t.ex. 10 eller 20 dagar) till mer långfristiga (t.ex. 50 eller 200 dagar). Glidande medelvärden används vanligtvis för att mäta stöd- och motståndsnivåer samtidigt som man hittar potentiella köp- och säljmöjligheter.

Oscillatorer är indikatorer som mäter den potentiella förändringen i trend och momentum för prisrörelser. Oscillatorer använder matematiska beräkningar för att mäta momentum eller styrka för en tillgångs prisrörelse över en viss tidsperiod. De kan hjälpa till att identifiera överköpta eller översålda tillgångar, vilket kan signalera potentiella vändningar i marknadspriset samt handelsmöjligheter.

RSI är en populär oscillator som mäter styrkan i prisrörelserna för en tillgång genom att jämföra storleken av dess vinster med dess förluster över en given tidsperiod. Relativt styrkeindex beräknas med formeln 

RSI = 100 − [100 / (1 + RS)]

där RS = genomsnittlig vinst/genomsnittlig förlust för en given tidsperiod (t.ex. 14 dagar). Ett RSI-värde över 70 indikerar att tillgången är överköpt, medan ett värde under 30 indikerar att den är översåld. Värden mellan 30 och 70 anses vara i den neutrala zonen och indikerar att tillgången varken är överköpt eller översåld.

MACD är ett annat verktyg som används för att identifiera förändringar i momentum, trendriktning och potentiella köp- eller säljmöjligheter. MACD-indikatorn består av en MACD-linje och en signallinje. När MACD-trendlinjen korsar över signallinjen anses det vara en köpsignal som kan indikera ett potentiellt köptillfälle. Även det omvända gäller – när MACD-linjen korsar under signallinjen anses det vara en säljsignal som kan indikera ett potentiellt säljtillfälle.

Bollingerband används för att mäta prisvolatiliteten i en tillgång och identifiera potentiella prisgenombrott. Bollingerband består av tre linjer – ett enkelt glidande medelvärde (SMA) och två standardavvikelselinjer som plottas ovanför och nedanför medelvärdet. Det glidande medelvärdet representerar det genomsnittliga priset på en tillgång under en viss tidsperiod, medan de övre och nedre banden representerar nivåer där priset anses vara överköpt eller översålt.

Fibonacci retracement (även kallat Fibonaccirekyl) används för att identifiera potentiella stöd- och motståndsnivåer baserat på Fibonacci-sekvensen – en serie tal där varje tal är summan av de två föregående talen (0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21 osv.). Fibonacci retracement-nivåer beräknas genom att ta de högsta och lägsta prispunkterna för en tillgång under en viss tidsperiod och sedan dela det vertikala avståndet mellan punkterna i en serie horisontella nivåer baserat på Fibonacci-förhållandena 23,6 %, 38,2 %, 50 %, 61,8 % och 100 %.

Redo att ta nästa steg och sätta dina kunskaper i teknisk analys i arbete? Kraken Pro har funktionerna du behöver för att komma igång idag!